Vid röstningen om uran och minerallagstiftningen i riksdagen, 25 mars 2010, var inte mindre än var fjärde riksdagsledamot utkvittad och frånvarande; S 35, M 20, C 11, Fp 10, Kd 4, V 4, Mp 7.
Mer än var tredje centerledamot (11 av 29) var utkvittad för att Maud Olofssons svekfulla politik skulle få majoritet. Så avslöjande och så skamligt.
Riksdagens fungerar inte längre som den ska. Det finns ingen närvaroplikt. Det finns ingen bestämmelse om att ett visst antal ledamöter ska vara närvarande för att beslut ska kunna fattas. I princip kan talmannen fatta beslut utan en enda ledamot i kammaren. Reglerna har blivit mer och mer luftiga. Tydligen för att ledamöterna ska kunna ha fler extraknäck. Partierna själva sätter reglerna för kvittning som dessutom är olika i mellan partierna. Det hela är på gränsen till ren anarki.
Systemet undergräver demokratin då enskilda politiker inte längre får rösta på det de gått till val på utan kvittas/byts ut av partiledningen om de tänker rösta efter sitt samvete. Det blev tydligare än någonsin när minerallagstiftningen behandlades i riksdagen.
I genomsnitt tjänar varje riksdagsledamot 61000 kronor per år på uppdrag utanför riksdagen. Den genomsnittliga frånvaron i riksdagen är 18 procent, nästan en femtedel av ledamöterna.
Det finns stolar som är tomma oftare än andra. T ex stol 269, Thomas Bodströms.
En riksdagsledamot tjänar 55.000 kronor i månaden. De flesta har traktamente och fria resor till och från jobbet. De har jullov, sportlov, påsklov och tre månaders sommarlov. Dessutom har de fri dator och telefon i hemmet och om de sjukanmäler sig får de förmånligare sjukersättning än vanliga löntagare.
Efter att ha sett den växande girigheten och de ständigt höjda arvodena både i kommuner, landsting och riksdagen så är det svårt att argumentera emot när folk säger; de bryr sig bara om sina egna löner! Har vi verkligen fått så krassa politiker? Varför? Och varför engagerar sig så få i politiken?
Man kan naturligtvis inte ta alla politiker över en kam. Många har säkert idéal och verklig ambition att göra samhället bättre för alla. Men de giriga förstör ryktet för de seriösa.
En av de främsta arvodessamlarna är Per Åsling (c) med 7 tunga och välbetalda styrelseuppdrag. Bl a som ordförande i bondekooperationens Milko. Det var Åsling som smet ifrån riksdagen, utan giltigt skäl, för att slippa rösta mot sin egen motion mot uranbrytning. Inte konstigt att han efter sitt uppenbara svek mot sina väljare går under namnet Per Usling i sitt hemlän Jämtland.
I Vänersborg har vi ett riktigt vulgärexempel. Den riksbekante moderate riksdagsmannen Stig Bertilsson som uteslöts ur riksdagen för att han lurat staten på presstödspengar till sin tidning Dalslänningen. Trots vd-lön och en god förmögenhet har han fått ut ett över en miljon i inkomstgaranti från riksdagen tack vare låg deklarerad inkomst. Bertilsson är i egenskap av ordförande för IFK bandy en av tillskyndarna av riksskandalen, Arena Vänersborg.
Rune Lanestrand
Rune Lanestrands blogg 
Har noga läst Runes inlägg och kan bara säga, tragiskt och skamligt, men Rune har alldeles rätt. När man inte längre kan lita på dessa skattesugare som i valrörelsen lovar vad som helst bara för att bli valda in i teatergruppen som kallas Riksdagen.
När sedan man ska besluta i viktiga frågor behöver man inte ens vara på teatern. Vilket hycklande skådespel, Helan & Halvan hade varit gröna av avundsjuka.
Tack Rune för din sakliga granskning av ”Sverige i förfall”.
GillaGilla