Rune Lanestrands blogg

Den frågan ställer sig P J Anders Linder på ledarplats i Svenska Dagbladet. (25/7) I stora drag skiljer han på ”stimulerare” och ”sanerare”. Den senare kategorin vill ha strama statliga finanser och den förra vill som USA mfl stimulera med statliga, lånade pengar.
Linder tar inte upp EU:s roll. Även om Sverige i dag inte är med i EMU så bestäms allt mer av EU och dess politik är verkligen dubbelbottnad. Trots att den vill ge företagarna mer makt gentemot facket så finns det omfattande inslag av byråkrati och ekonomiska stimulanser som påminner om statssocialism.Inom jordbruket, som jag känner bäst till, drivs en detaljreglering som skulle göra de forna makthavarna i Kreml gröna av avundsjuka. T o m såtiden för olika grödor, inom länderna, har man varit inne och fingrat på. Något som inte ens Stalin kunde komma på.EU-bidragen till jordbruket omgärdas av så mycket blanketter och bestämmelser att den fria bonden är ett minne blott. Ett ofritt system som bonden mot sin vilja tvingats in i. För är det något bonden inte vill ha så är det teoretiska pekpinnar och dekret som förstör glädjen av att vara egen företagare. Många slutar också, i all tysthet, med aktivt jordbruk då de inte orkar med att bära den enorma byråkratiska hydran i Bryssel och dess förlängda arm på Jordbruksverket i Jönköping. Kanske är det också meningen.
Allt medan jordbruksminister Eskil Erlandsson pratar väl men inte vågar på allvar ifrågasätta det för bonden så förnedrande systemet.
För samtidigt med förmynderiet får bonden kritik för att han/honlever på bidrag. Trots att EU:s jordbruksstöd egentligen är ett konsumentstöd. Utan det skulle livsmedlen bli mellan 15-20 procent dyrare i affärerna. Något som Marit Paulsen nogsamt tiger med när hon går till storms mot ”EU:s gigantiska jordbruksstöd.” Den lögnen nappade okunniga väljare på tillräckligt för att föra henne till EU-parlamentet. Därefter har Paulsen inte sagt ett ord om jordbruksstödet som hon lovade avskaffa.
Enligt flera stora undersökningar minskar företagarandan totalt i Sverige. Nyligen såg jag en rapport som visade att fyra av tio nyutexaminerade civilingenjörer vid KTH kunde tänka sig leva på bidrag hellre än att starta ett eget företag.
En mycket stor del av alla dessa EU-projekt som startas lever bara så länge som bidragen räcker. Och hindrar andra att komma igång. Jag hör allt oftare; ”vi hade planer på att starta ett litet bageri eller gårdsslakteri men fick avslag på EU-bidrag från länsstyrelsen, så det får vara.” Att få bidrag har blivit viktigare än själva idén.
Jag har också som kommunpolitiker erfarenheter från olika EU-projekt som tubbar kommunerna att starta flummiga projekt bara för att komma över projektpengar. Sedan står man med tvivelaktiga verksamheter som inte är lönsamma och som drar skattemedel helt i onödan.
Det är märkligt att moderaterna som säger sig vara för fri företagsamhet och mot socialism sällan eller aldrig kritiserar de starka statssocialistiska inslag som dominerar EU:s ekonomiska politik. Särskilt bidragspolitiken. EU får utan tvekan räknas till ”stimulerarna”.
Rune Lanestrand

This entry was posted on söndag, 25 juli, 2010 at 13:05 and is filed under Okategoriserat. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.