Fega, oansvariga och kortsiktiga industribönder vill ha GMO

ATL:s enkät slutade med 133 nej till att odla GMO-grödor och 70 ja. Plus 42 som ”kanske” kunde tänka sig odla GMO – grödor i framtiden. Resultatet visar vilket stort motstånd det finns även är bland läsarna av Lantbrukets Affärstidning (ATL) som under alla år skrivit positivt om GMO i jordbruket.
Skulle man fråga landets småbrukare skulle det bli ett hundraprocentigt nej. Jag har under min tid som tidigare redaktör för Småbrukaren inte träffat på en enda småbrukare som vill odla GMO-grödor. De avskyr denna snuskiga hantering och skändande av skapelsen.
Praktiskt taget alla som i ATL:s enkät sagt ja till GMO är anonyma medan ganska många som inte vill odla med genmanipulerade gener står fram med sitt namn. Det stärker nej-sidan.
Ibland undrar jag om det verkligen är bönder som skriver anonymt och positivt om GMO. Kanske är det köpta ”Monsantoforskare” och direktörer inom LRF och bondekooperationen?
Känner de GMO-frälsta bönderna, trots allt inom sig själva, att de säljer ut sig för en judaspeng till Monsanto och & Co. Eller är de bara fega? Och i så fall varför?
Det slår mig allt oftare att de hänsynslösa, okänsliga industribönderna med sin vulgära och historielösa inställning till jordbrukarens roll som förvaltare av jorden, nästan alltid skriver anonymt i ATL och LAND.
Skäms de trots allt för sin kortsiktiga och inskränkta syn på moder jord och naturen. Kanske vaknar de trots den tuffa ytan, i vargtimmen, och frågar sig i ett ögonblick av klarhet, om de i likhet med sina förfäder kommer att överlämna en ännu bättre jord till sina efterkommande?
Rune Lanestrand

2 Responses to Fega, oansvariga och kortsiktiga industribönder vill ha GMO

  1. Inga-Lill J skriver:

    Var i lördags på Hushållningssällskapets årliga lantbruksutställning.
    Har i många år stått i småbrukarnas monter och även haft försäljning av egna hantverksprodukter o grönsaker. Men i år tror jag det var sista gången. Jag har år efter år märkt hur vi med mindre saker som föreningar för allmogedjur m m har hamnat i skymundan. Istället tillkommer allfler gigantiska maskiner som tar upp alla yngre o ”modernare” bönders intresse. Jag upplever att dessa unga män (för det verkar vara mest män) är helt förblindade av denna storskalighet.
    De verkar tro att dessa trevåningshus på hjul är den enda sanna lösningen på framtidens jordbruk! Istället gör det ju att man blir alltmer fast i stora lån och blir därmed piskad att jobba både dag o natt för att kamma hem pengar till räntor o amortetingar på lån. Kan inte föreställa mig att särskilt många har råd att köpa dessa mångmiljonmaskiner kontant.
    Dessutom är ju inte dessa maskiner särskilt väl avpassade till vara mindre åkerarealer som finns här i skogsbygderna det blir ju bara besvärligt att ta sig runt på mindre åkrar. Då är det knappast särskilt rationellt. Men tyvärr kommer nog detta att leda till att de minsta åkrarna blir ”granåkrar”. Detta bara för att de inte passar de nya moderna maskinerna.

    Gilla

  2. Allan skriver:

    Industribönderna är helt i händerna på inte endast Jordbruksverket utan även ”sina” ek för. Det är dock inte synd om dom då de själva försatt sig i denna situation. Deras ”förtroendevalda” i olika styrelser spelar oftast med livmedelsindustrins tjänstemän, så leverantören-medlemmen får oftast betalt sist av alla, om det finns något över.
    Ibland går företagen ut och erbjuder rådgivning, vilken oftast går ut på att satsa ännu mer och arbeta mera till lägre timpenning.
    Varje år utses inom LRF ett föregångsexempel, Spjutspetsföretag. För att kunna komma med där skall företaget ha växt. Det ställs krav på högre omsättning efter växten, men inte högre netto. Även här skall du alltså läsa flera arbetstimmar för lägre timpenning.
    Har i dessa valtider sett flera inlägg som beklagar politikernas svala intresse för landsbygdens folk. Detta är något som bl.a. undertecknad varnat för i många år. De politiska partierna måste för sin överlevnad samla så många röster som möjligt. Det är då naturligt att i första hand flirta med stora samhällsgrupper. En grupp på ett par procent av valmanskåren är ointressant. Svårare än så är det inte.
    Ett bra sätt att förändra situationen skulle vara att stycka upp de stora jordbruk som lantbruksnämnden tillskapat,i mindre enheter.
    Det finns omvittnat många yngre som vill flytta ut permanent till en liten gård.
    En sådan utveckling skulle utöver ökande politiskt inflytande, även förbättra underlaget för skolor och annan samhällsservice. Något som komme alla landsbygdsboende till del. Även kvarvarande godsägare och godsarrendatorer.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: