Märkligt att den storskaliga strukturen med jättesjukhus i Västra Götalandsregionen, som ställt till så stor skada på sjukvården, överhuvudtaget inte tas upp av de två stora partierna i valrörelsen. För vilken gång i ordningen byter man nu direktör för SU. Och varför?
Ekonomidirektörer och sjukhusdirektörer kommer och går då de inser att det inte går att styra de gigantiska förvaltningarna. Trots allt högre löner tvingas de ge upp, kontinuiteten försvinner, patienter och personal lämnas i sticket. Medan vården i detta politiskt skapade kaos blir allt sämre och dyrare.
Den omöjliga sjukhusstrukturen undviks helt av s och m i valdebatten. Innebär det att man inte anser att centraliseringen och storskaligheten är ett problem eller är de båda partierna i grunden överens om att strukturen på sjukhusen är bra?
När strukturfrågorna kommer upp sticker både s och m huvudet djupt i sanden samtidigt som det blir allt mer uppenbart att storskaligheten är själva grunden för de växande problemen inom sjukhusvården.
Snart går det inte att rekrytera vare sig chefer eller övrig personal då de bryts ned i de stora systemen. Även regiondirektörerna som har högsta ansvaret också för sjukvården ger upp. Den nye headhuntade direktören tvingas man ”köpa” till en kostnad av 140 000 i månaden.
Det är samma lön som landets statsminister Fredrik Reinfeldt har. Då förstår väl alla att det måste var något mycket sjukt i Västra Götalandsregionens sjukvårdspolitik.
Rune Lanestrand
svd dn svt gp svt dn gp svt expr svd dn svt expr gp gp svd svd
Ju fler kockar desto sämre soppa – det är en gammal välkänd sanning, som våra politici inte tycks vilja ta till sig. Såg valresultatet för någon timme sen på sena Rapport, och kunde konstatera att (s) gått framåt och att Sjukvårdspartiet trillar ut ur Regionfullmäktige. Om storskaligheten och dess konsekvenser har det varit öronbedövande tyst i valdebatten – om man nu kan tala om någon debatt i det här fallet. Intresset för dessa frågorna är notoriskt lågt hos väljarna, mycket tack vare att politikerna VILL att det ska vara så! Varför?? Jo, ju mindre engagemang från medborgarna, ju lättare kan de sitta och styra och ställa över något de inte förstår sig på, beställa konsultutredningar, rekrytera chefer för dyra pengar, detaljstyra och pilla, lyfta feta arvoden – och säkert köra ner nävarna djupt i syltburken i samband med diverse upphandlingar…
Hur långt skall det gå, innan det blir statlig tvångsförvaltning?
Och kan någon tipsa mig om var man hittar siffror på hur stor – eller liten – andel av vårdkakan som verkligen går till vård??? Skulle inte precis sörja om ett antal pappersflyttare fick se sig om efter annan försörjning…
En tröst i bedrövelsen är i alla fall att SD vill decentralisera sjukhusförvaltningen – och de fick min röst. Men tyvärr är chansen att de får gehör för detta ganska liten.
GillaGilla
Ju större något blir ju mer ohanterligt blir det! Men någonstans finns det en smärtgräns. Frågan är hur långt det är innan den nås. Det är med sjukvård så väl som med jordbruk storskaligheten när den drivs till sin spets, då är den enbart till förfång och ingen har något att tjäna på den. Det blir bara en byråkratisk koloss på lerfötter. Som Sovjet och EU till exempel. Att bara göra allting större o större är ingen lösning på några problem åtminstone inte enligt min uppfattning.
GillaGilla
Helt rätt analys då denna koloss som tillämpar planekonomi aldrig kan fungera och ju större desto sämre blir det. Du som är aktiv inom jordbruket vet ju att kooperativ kan fungera så länge mejeriet inte är större än 5 anställda och alla bönderna lokalt kan samlas och fatta beslut på 1 timme men Arla och Swedish meat där styr tjänstemännen och samma inom Västra Götaland. Så ju större desto sämre.
GillaGilla