Har på Nyttorp försökt att hålla bin så naturligt som möjligt där de själva fått bygga vaxkakorna men i ramar. Det har varit problem för de har byggt ihop och fyllt hela lådan med vax så det har varit svårt att skörda och hålla koll på samhället.
I fredags kom tidningen Åter där det, till min stora glädje, fanns en utförlig artikel om biodling på ett hållbart sätt. Innan den nuvarande snart hundra år ”gamla” metoden infördes med ramar, färdig vaxkakor och under senare tid också ensidig hård avel med drottningodling och inseminering som utan tvekan har försvagat bina.
Den nygamla kupan är konstruerad så som bina ursprungligen och fortfarande fritt bygger i ihålig träd. Påminner om de gamla halmkuporna som forskarna förkastade. Bina får naturligtvis svärma och blir på så sätt genetisk starkare och friskare.
Högst upp i kupan ligger löstagbara lister som bina bygger honungskakorna på och som bara kan lyftas upp när man vill skatta samhället eller kolla bina. I stället för socker som försvagar bina får de behålla mera honung som vinterfoder som i motsats till socker innehåller alla de näringsämnen bina behöver.
I denna fiffiga kupa kan bina bygga på samma sätt som de gjort i tusentals år innan agronomerna och forskarna på lantbrukshögskolan Ultuna omyndigförklarade bina och betraktade dem som ynkliga varelser som inte vet sitt eget bästa och måste hjälpas på alla sätt.
I Åter finns också ritning på en sådan kupa som blir mitt snickarprojekt i vinter, var så säker. Den ska jag visa bitillsynings-mannen som för ett tiotal år sedan kritiserade mig för att jag lät bina bygga fritt och inte hade färdiga ramar med vax i mina två kupor.
Tidningen Åter är ett ”forum för självförsörjning och alternativt boende på landsbygden”. Redaktör är inspiratören Petter Bergström i Gudhem. Petter med hustru Camilla är ett oslagbart odlar- och nybyggarpar.
Jag brukar inte rekommendera någon att prenumerera på tidningar. Men det gör jag gärna när det gäller Åter. Adressen är ater@alternativ.nu Det här numret innehåller som vanligt fina odlingstips och bl a en artikel om hur man odlar kryddväxter.
Rune Lanestrand
Rune Lanestrands blogg
Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand
Senaste kommentarer
Blumenfeld om LRF – ett hot mot f… drhallonhatt om Riksdagen har lämnat all makt… Anonym om Nu hörs bara vapenskramme… Peter Jansson om Den odemokratiska Nobelkommitt… Anonym om Den odemokratiska Nobelkommitt… 
Nytt från HejdåGMO.se- Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.
Småbrukaren Rune Lanestrand
Småbrukaren Rune Lanestrand
Rune Lanestrands blogg 
Jag har läst om bidöden som härjar världen över. Om jag minns rätt så visste inte forskarna vad det berodde på men man misstänkte både virus och kvalster.
När jag läser ditt inlägg tänker jag som så: kan det vara så att socker som vintermat försvagar bina, liksom eventuell inavel, och då blir de lättare offer för virus och kvalster. Vad tror du om den hypotesen?
/Skvitt
GillaGilla
Claes-Göran. Du är fortfarande anonym. När du kommer med så många befängda inlägg ber jag dig gå ur anonymiteten om jag ska ta dig på minsta alvar. Vilken ort bor du på? Och så svarar du inte på frågan om hur bifarmarna misshandlar sina bin. Misstänker att du är en av dem!
GillaGilla
Hej!
Är ni inte lite på djupt vatten här, när det gäller biodling? När blev det normalt för bina att bygga bo i träd som ligger? Bina har väl alltid i naturligt tillstånd byggt uppåt med ynglet underst och maten över sig. Sen skriver du ”Påminner om de gamla halmkuporna som forskarna förkastade.” Det finns ingen forskare som förkastar halmkupor som kupa betraktat, men dom är omöjliga att sjukdomskontrollera
GillaGilla
Kan du inte sätta ut hela ditt namn så vi vet vem vi diskuterar med. Ett bra utgångsläge är att veta om du är stor bifarmare eller tillhör dem korrumperade gruppen kring Biodlarnas Riksförbund och har ekonomiska intressen av det nuvarande kortsiktiga och ohållbara sättet att hålla bin.?
GillaGilla
Hej!
Jo det går bra. Jag heter Claés-Göran Svensson och jag är inte korrumperad biodlare. Jag har visserligen haft bin i 50 år men i dag har jag bara två samhällen kvar. Vad jag menar är att dessa TBH-kupor, strider helt mot binas natur att leva och bygga.
GillaGilla
Den Warrékupa som omnämns i inlägget ovan har just den fördelen att den ger bina den möjlighet som du säger. Det är ett torn av lådor. Nackdelen är att det inte blir ett rörligt bygge och mer eller mindre gör det omöjligt att inspektera bisamhället vilket jag ställer som ett minimikrav för en bra kupa.
Den horisontella topplistkupan är precis som du säger ett liggande träd. Det optimala är enligt den lilla forskning som finns på området ett levande hålträd med en hålighet runt 40 l, gärna en bit upp i ett träd med relativt lågt placerat fluster i förhållande till håligheten.
Spridningen är dock enorm och bina har en stor anpassningsförmåga. För min del så är jag övertygad om att det är viktigare för bina att få kontrollen över vaxbygget i så stor utsträckning som möjligt jämfört med huruvida deras hålighet är utsträckt i sidled eller höjdled. Den horisontella är en kompromiss för att få rörligt vaxbygge och kunna inspektera och dessutom ger det en mycket bra arbetsmiljö för biodlaren.
Bina bygger precis som du säger med ynglet nederst, pollen över och honung överst. det gäller även i den horisontella så klart. Däremot fyller de ju på med honung i sidled. Viktigt att tänka på vid horisontella kupor inte minst pga att många av biodlarna med dessa kupor invintrar på honung till stora delar är att se till att bina lagrar in vinterfodret åt ena hållet i förhållande till flustret om det sitter på mitten. Annars riskerar bina att få två förråd, ett till höger och ett till vänster som de sen inte kan nå pga av kyla.
GillaGilla
Och var Claes- Göran Svensson har du dina bin. Har du aldrig reagerat mot det onaturliga liv bina tvingas leva i den konventionella biodlingen där drottningarna t o m insemineras och naturlig parning och svärmning ses som förlegat och omodernt?
GillaGilla
Hej Rune.
Jag bor i Skåne i ren skogsbygd. Lika väl som en lantbrukare inte kan ha kor,grisar eller hästar som är folkilskna, kan en biodlare ha bin som är det, så därför krävs det avel genom urval.
Den tiden du relaterar till 17-1800 talet när man lät bina svärma fritt och allting va så bra, då svavlade man ihjäl bina när man skulle ta honungen från dessa och man behöll bara ett fåtal samhällen till nästa år.
GillaGilla
Claes-Göran, läser du svarskommentarerna du får? På vilket sätt strider Warrékupan omnämnd i inlägget ovan mot binas natur enligt de påståenden du kommer med?
Om du har varit biodlare i femtio är så var du med på den tiden då det var relativt vanligt med svärmar och då vet du att binas natur när det gäller bostad och vaxbyggets utformning är mycket flexibel. Det är en av deras överlevnadsstrategier som art. Ett bisamhälle skulle i princip kunna bestå av en enda stor vaxkaka bakom en brädfordringsvägg, uppåt, snett eller i sidled . Allt efter vilka möjligheter som ges.
GillaGilla
Jag vet att bina är mycket flexibla, men bara för att de kan bosätta sig i stort sätt var som helst, så betyder det inte att det är den optimala platsen. Bin som bosätter sig i väggar mm. har ofta svårt med överlevnaden på vintern. Den optimala kupan är en rund kupa som står upp, men tyvärr går det inte att sköta en biodling på detta vis.
GillaGilla
@Claes-Göran
Ja det naturliga för bin är att en stor del av samhällena dör. Om de överlevande i snitt producerar en svärm om året borde dels många svärmar gå under och dels en hel del av de etablerade samhällena likaså. Hårt genetiskt urval.
Du har alldeles rätt enligt det jag kunnat studera vad gäller den optimala kupan. Kvarstår gör dock faktum att det i överlevande samhällen är en väldigt stor variation på utformningen av binas bostad. De är öppna för variation där. Däremot är de inte vana vid att inte få bygga vaxet som de själva vill. Under de minst 50 miljoner år bina funnits ungefär i den form vi känner dem har de förmodligen varit med om det mesta men aldrig förut blivit tvingade till att bygga på ett visst sätt genom förstansade vaxmellanväggar. Med din långa erfarenhet av bin så förmodar jag att du liksom jag är ödmjuk inför binas kompetens och förmåga till optimering. Du har insett vilken enorm komplexitet samhällets funktioner utgör och hur lite vi faktiskt vet om hur de ”vet” allt de vet.
Man brukar tala om bisamhället som en superorganism eftersom det är helheten som överlever och fortplantar sig. Det är samhället som är individen. Ingen del av samhället överlever utan helheten och där ingår även vaxet som en integrerad del av superindividen. För att fortsätta metaforen om superindividen så kan vaxet liknas vid ett organ i denna superindivid.
Här har du förklaringen till varför vi som söker nya vägar för biodlingen går den vägen att vi låter bina få makten över vaxbygget så mycket som möjligt igen. Warrékupan ovan går längre än den horisontella topplistkupan som din inledande kritik riktade sig mot. Dock tappar man det rörliga bygget i Warrékupan vilket gör att jag personligen föredrar den horisontella. Det är en fråga om att försöka optimera kompromissen i samarbetet mellan bin och odlare. Vi försöker förskjuta tillbaka kompromissen mer åt binas håll men det är fortfarande en kompromiss som förhoppningsvis båda har nytta av. jag håller dock fast vid att det skall vara ett rörligt bygge som kan inspekteras och då är det den horisontella topplist kupan som gäller. Den har för övrigt många andra fördelar och få nackdelar.
När det gäller binas trivsel i mina horisontella topplistkupor så är min erfarenhet att bina mår väldigt bra i dem. Lugna och mer harmoniska, bättre hälsa. Har inte warroabehandlat på 3 år snart 4 och inga tendenser till kollapser eller skadade vingar.
GillaGilla
Hej igen Rune! Jag är helt med på din linje med naturliga bin. Bin som får bygga fritt klarar förmodligen av varroan bättre och blir även mer harmoniska genom mindre stress. Fribygge gör att bina bygger olika stora celler beroende på vad de skall användas till. Små celler för yngel och större för fodret. Jag tog en svärm från ett vildbisamhälle i ett träd och de var mycket snälla och små. Skall avla på dem nästa år.
TBH-kupor är utmärkta för att ha om pollineringen är huvudsaken och honung en bisak. Det blir problem med hopbyggda vaxkakor även med TBH kupor. Bina bygger inte alltid som biodlaren önskar, tyvärr.
Jag provade en säsong med två stycket ”likkistor” men när jag skulle lyfta på några ramar gick vaxkakorna av och det slutade med ett klibbigt kaos. Men fördelarna är att man har allt ute på plats hela tiden, inga extra skattlådor att härbärgera. Bitidningen skrev redan 2009 om TBH-kupor: http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/768/BT%2010-09.pdf
Ps/ Om man är en yrkesbiodlare tror jag det blir svårt att livnära sig om man har bara TBH-kupor. Men de borde få bidrag från annat håll eftersom det bina bidrar med inte bidrar tillräckligt för att överleva rent ekonomiskt. 🙂
GillaGilla
Slutade du med TBH-kupor efter en säsong. Vet du fler som prövat metoden? Och som gjort samma erfarenheter som du. Det gäller ju att engagera många som förstår dagens allvarliga situation och av främst ideella skäl vill göra en insats för att rädda och stärka biet.
GillaGilla
Ja, jag gav tillbaka de två TBH-kuporna till den jag fått dem av till låns tills vidare. Jag sysslar till stor del med att göra avläggare, eftersom det finns ett stort behov av det och TBH är inte användbart då. Det bidrog väl till att jag tappade lusten efter att det blev stuligt när jag skulle öppna och kolla.
Mina bin mår bra på vanliga LN-ramar och jag har ganska så normal vinterdödlihet, 15 % förra vintern. Har alltsedan jag fick varroa bara behandlat dem med en dos tymol i mitten av augusti, inget mer, och jag har mycket sällan sett något vinglöst bi.
Jag har använt 4.9 mm vaxmellanväggar i många år, vilket ger mindre och friskare bin, hoppas jag. Det är i alla fall ungefär det som bina själva väljer för ynglet om de får bygga fritt.
Han som lånade mig TBH-kuporna har stor erfarenhet av dem och är dessutom en stor entusiast för nya idéer. Han har testat olika storlekar och han har ganska många i produktion. Maila mig så kan du få tel. numret till honom.
GillaGilla
Broder Adam, i salig åminnelse, i Buckfast Abbey bedrev selekterad avel under många år och fick fram ett bra bruksbi, det s k Buckfastbiet. Han gav ett klokt råd till de som inte hade de resurser eller kunskaper som han hade (att åka till andra länder för att hämta hem friskt bimaterial) att ta bort drottningarna i den sämsta halvan av sina samhällen och odla på de som verkar friska och bra och fripara dessa.
På lång sikt får man då ett bra bruksbi som inte har ett smalt genetiskt arv. Man kan också byta kakbitar med larver med andra biodlare som har bin som kanske klarar sig utan behandling mot varroan och är bra för övrigt. Parningsstationer kan vara bra eller nödvändigt enbart i ett skede när man får tag på nytt bimaterial, men friparningar är att föredra i det långa loppet med tanke på inavel eller smal genetisk bredd.
Titta in om du kommer i närheten av mina trakter så bjuder jag på kaffe och eventuellt lite av mitt 10-åriga honungsvin.
GillaGilla
Vill man ha rörligt bygge och fribygge samtidigt finns det två lösningar som jag sett och kan tänka mig som vettiga. Några försöker med en kombination av dessa. Det ena är ramkupor med styrvax i överkant. Fördelen är styrkan i ramarna och nackdelen all luft runt vaxet pga bigång och träram och all utrustning som skall lagerhållas och far runt bland kupor och bigårdar vilket riskerar att sprida sjukdomar. Den andra är horisontell topplistkupa där bina kan bygga ända upp i tak och även på sidorna om de vill och på detta vis påverka inomhusklimatet till sin favör. Nackdel skörare kakor.
Nackdelen med Warré är att de blir mer eller mindre omöjligt med inspektioner av sjukdomstillstånd eller bedömning för urval till avel vad gäller kalkyngel, VSH test dessutom blir det svårare bedöma om samhället är viselöst osv. Konstruktionen gör att allt byggs ihop. Detta slipper man vid fribygge i ramar. Den bökiga men för bina naturligare metoden att tillsätta tomlådor underifrån går att göra enklare med ramkupor med fribygge. Bin i det fria bygger neråt och inte uppåt.
Det som är viktigt när det gäller horisontella topplistkupor är lutningen på långsidorna, hur topplisten är utformad för att få dem att bygga på den och hur infästningen blir så stark som möjligt. Dessutom måste man lära sig hur man hanterar dessa kakor. Gamla rambiodlare måste lära om. Vrida istället för vicka 🙂
Jag har inga stora problem med varken fastbygge eller ras även om det förekommit. Det som blir fastbyggt i sidorna är nästan enbart riktigt stora honungskakor där bina förstärker med att fästa även på sidorna för att undvika kakfall pga tyngden. Detta upplever jag inte som något stort problem, ett lätt snitt nerifrån och upp längs väggen med den gamla kökskniven så är kakan lös. Jag slutar aldrig att förvånas över dessa några veckor gamla insekters kunnighet i hållfasthetstlära. Hur kan ett par veckor gammalt bi ens uppskatta vikten på en kaka i mörkret? Förmodar de känner spänningen i vaxet med fötterna eller liknande.
Vad gäller honungsskörd per kupa så är min erfarenhet lik din, det blir mindre honung per kupa. Det gäller även warré efter som bina bygger nytt vax där också. Det går åt ca 10 kg honung till ett kilo vax. Nu är ett kilo vax väldigt många kakor så det är inte så illa som det kanske låter.
Jag som många andra uppskattar enkelheten. Vill man ha lite mer honung så skaffar man en kupa till eller fler för den delen. Med dessa något mindre samhällen (pga mindre manipulation) kan du ha fler kupor i hembigården utifrån dina dragförhållanden.
Bra för genetiska mångfalden om inte annat.
Förmodar att olika kupsystem passar olika biodlare men det var synd du inte gav det några säsonger till så du hittade formen för det hela.
PS. Ett sätt att manipulera bina och driva dem hårdare även i htbh är att sätta tomma lister intill ynglet istället för längst ut i början på säsongen speciellt om det är mycket foder kvar efter vintern vilket det ofta är i htbh. Det ökar yngelproduktionen och ger onaturligt stora samhällen även i dessa kupor. Stör ut deras normala stopp. Annars äter de sig in i vinterförråden först vilket tar längre tid. Får erkänna att jag tillämpar det till viss del.
GillaGilla
Vill du ha en enklare mer inspektionsvänlig biodling mer på binas villkor så har den horisontella topplistkupan många fördelar. Lämna alla lådor och tunga lyft där hän. Warrékupan lider av just de problem du tar upp. Att kunna inspektera kupan vid behov för att kunna hjälpa bina är en grundförutsättning. Inte minst i dessa tider då yngelrötan och andra sjukdomar ökar igen. Vill man absolut ha lådor så funkar det nog bättre med ramkupor med vaxremsa under överlisten på ramen som styr bina rätt så du får rörligt bygge och kan dela på lådorna utan större problem. Det man missar är att bina inte kan bygga hela vägen ända upp i taket utan får luft där vilket de inte har om de får bygga själva helt och hållet.
Warrékupan kräver dessutom någon form av hissanordning förutom alla lådor. Att Warrékupan framhålls så mycket som den gör idag tror jag beror på att många som önskar bli biodlare drömmer om en biodling där de kan lämna bikupan åt sitt öde huvuddelen av tiden, sk extensiv biodling. Vilket kanske funkade för 80 år sedan eller tom för 20-30 år sedan i vårt land men inte så bra idag. Inte ännu i vilket fall.
Jag skriver om den horisontella topplistkupan och mina erfarenheter av den på http://småbruk.se
Några av fördelarna med horisontella topplistkupor jämfört med ramkupor och för all del även Warrékupor till viss del hittar du här http://småbruk.se/biodling/biodling-pa-enkelt-vis/
Utrustningen förutom kupan och skyddsutrustning kan du läsa om här http://småbruk.se/biodling/biodling-pa-enkelt-vis-2-utrustningen/
Jag för min del bedömer att den horisontella topplistkupan har absolut flest fördelar och minst nackdelar för den som vill ha en mindre biodling på så enkelt vis som möjligt, utan dyr utrustning och mer på binas vis.
Warrékupan är troligtvis en återvändsgränd och kommer leda till många desillusionerade nybörjare eller troligare till att det blir för krångligt så det är få som börjar.
GillaGilla
Tidningen Åter är förmodligen en av de tidningar med högst kvalité på sina artiklar alla kategorier. Länge sedan jag slutade med dagstidningar men Åter den slutar jag förmodligen aldrig med.
GillaGilla
Jag är öppen för alla goda alternativ till dagens fängelsekupor och avel som förstör bina. Jag kommer att studera Topplistkupan närmare. Ser mycket intressant ut. Hur länge har den varit i bruk i Sverige? Vore intressant att höra erfarenhet från flera som har gett sig på mer naturlig och hållbar biodling.
GillaGilla
Jag är förmodligen inte först och jag går mot min sjätte säsong med topplistkupor, började med bin för 35 år sedan. Min ambition är just att hitta en klimatanpassad kupa och så bra och enkla skötselmetoder som möjligt för att sänka trösklarna för nya biodlare.
Vad gäller avel så tillhör jag dem som framhåller en mellanväg. Jag tror ingen annan är framkomlig heller. Eftersom huvuddelen av biodlarna håller liv i dåliga gener genom diverse behandlingar som sedan i sin tur ”smittar ner” både vilda och domesticerade bin så får vi försöka hitta sätt där vi gör urval baserade på motståndskraft m.m. och samtidigt upprätthålla det genetiska urvalet. Till det krävs framför allt fler småbiodlare som skulle med enkla strategier och samarbete lokalt kunna få fram lokalt anpassade bin. De större tenderar vara låsta till bekämpningsmedel än så länge.
Fördelen med de ”fria” bina är att alla blir drönarsamhällen vilket ger genetisk mångfald och om vi inte gör regelmässiga behandlingar mot varroa så kommer de bästa att producera fler drönare och de med sämst motståndskraft kommer att avslöja sig och där byts drottningarna eventuellt efter någon ekologisk behandlingsmetod för att rädda samhället.
GillaGilla
Mycket intressant Rune! Hoppas vi får följa ditt projektl, med bilder kanske? De kära bina och humlorna är värda all uppmärksamhet för sitt idoga arbete !
GillaGilla
Ja Eva och Antebror jag ska försöka skildra efter bästa förmåga.
GillaGilla
Det här projektet ska jag följa. Intressant att veta hur det går.
GillaGilla