Rune Lanestrands blogg

Stockholms varböld har börjar brista. Ut väller en unken stinkande massa från tidningsdrakarna, radio och tv-redaktioner, teatrar, stadshuset, riksdag och regering. Också från det mest upphöjda, toppen på den nobla soptippen, Svenska Akademien.
Den visar sig vara något helt annat än vad Gustaf III avsåg när han 1786 instiftade Svenska Akademien vars syfte var att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”.
Nyckelorden låter i dag som ett skämt. Haha, renhet och höghet när Akademiens ständiga sekreterare och ledamöter ligger och krälar i gruset. Och när ”styrkan” främst utnyttjas till att skaffa exklusiva lägenheter till ledamöter, släktingar och anställda i Akademien. Och att ha intima kontakter med kulturprofiler i den undre världen. Så otroligt sjukt!
Frågan var bara hur länge det skulle dröja innan den förljugna bild som de trendsättande stockolmsmedierna i sekler förmedlat om eliten skulle rämna?
Vem skulle genomgripande, närmast som en revolution, avslöja hyckleriet. Det blev metoo – rörelsen som fick den övermogna bölden att spricka. Det krävdes bara ett enda stick.
När jag ser att en av de värsta mest solkiga journalisterna, Fredrik Virtanen på Aftonbladet tvingas gå förstår jag vidden av att, bölden, Stockholms totala åsiktsmonopol, är över för alltid.
Virtanen som har varit en de värsta åsiktspoliserna och en av de mest osakliga journalisterna som hånat alla oss som haft den dåliga smaken att diskutera och ifrågasätta den lika förödande som havererade svenska invandrings- och flyktingpolitiken.
Fredrik Virtanen har haft mäktiga politiska beskyddare och får stå som symbol för många av sina många likasinnade journalistkolleger som t ex Anders Lindberg också Aftonbladet, Peter Wolodarski på DN och tv-chefen Hanna Stjerne.
Stjerne som tycks ha det forna kommunistiska Östtyskland som förebild har t o m upprättat en lista över ord som inte fick användas i tv för de kunde avslöja den katastrofala migrationspolitiken. Ett av dessa var ordet invandrare!
Dessa journalister som i stället för kritiskt granskande journalistik inställsamt höjt den inkrökta Stockholmseliten till skyarna. Och som genom sin dominans och genomslagskraft har haft tolkningsföreträde före landsbygd och landet i övrigt.
Inte minst Public Service som nästan uteslutande bedriver åsiktsjournalistik som behagar makten, däribland mediernas ägare, men som sällan ger sig ut i landet. Men gärna till utlandet. Helst långt bort. Och gör man någon gång ett nedslag i landsorten så är det nästan undantagslöst för att förmedla något dåligt som man malligt pekar finger åt.
Allt omskakande som nu kommer i dagen har den politiska och kulturella eliten inte bara känt till utan också är en del av. Hade de skött sin uppgift och inte så till den milda grad missbrukat det ansvar och makt de fått, och får bra betalt för, så hade vårt sargade land sett helt annorlunda ut i dag.
I kväll samlas vissa ur denna avslöjade elit till ”festernas fest” i Blå Hallen. Jag tror inte folk är lika imponerade som tidigare av tv-reportrarnas fördummande och löjliga kommentarer om klänningar, diadem och juveler. I en tid då allt fler kvinnor inte vågar gå ut efter mörkrets inbrott. Inte bara i ”särskilt utsatta områden”.

Rune Lanestrand
Tidigare politisk redaktör för Älvsborgs-Posten