Makteliten festar ihop sig i Almedalen och vi betalar

03 juli 2017

Lämmeltåget av politiskt korrekta journalister, politiker och näringslivets höjdare har lämnat fastlandet i privatplan, segelbåtar överlastade färjor och flyg i skytteltrafik som förorenar och spär på algblomningen i Östersjön extra den här veckan.
För att inte tala om alla transporter av sprit och vin och delikatesser till alla gratisätarna. I fjol kollapsade reningsverket i Visby på grund av höga halter alkohol och lyxdrogen kokain. Flitigt använd av journalister, inom kultur- och kändiseliten eller personer inom finansbranschen. (inga syntetiska cannabinoider här inte)
Det går inte att slå på tv, radio eller öppna en tidning utan att rutan fylls av alla dessa utnötta, inställsamma ansikten som man sett till leda. I ett vimmel av bakfulla journalister som är ännu mer servila än vanligt mot höga politiker och andra makthavare.
Aldrig framgår symbiosen mellan journalister och politiker och övriga samhällstoppar så tydligt som när de gaggat ihop sig vid groggarna frampå småtimmarna i Visbys källarvalv.
Klart att man blir lite förb-d när notan som vanligt går till oss skattebetalare som samtidigt förutsätts att vi utan protester ska nöja oss med gammal politisk, möglig skåpmat från de som är på god väg att förstöra vårt land.
Politiker som struntar i våra gamla och sjuka för att få sola sig i glansen av Fredrik Reinfeldts humanitära stormakt som nu ligger i spillror. En skillnad torde det dock bli jämfört med tidigare år:
I årets Almedalen, efter terrordådet på Drottninggatan, fler laglösa förorter och med 2 000 våldsbejakande radikala islamister i Sverige, kan politikerna inte längre tiga ihjäl det elände de själva ställt till med.

Rune Lanestrand


Makteliten festar ihop sig i Almedalen och vi betalar

03 juli 2016
 Lämmeltåget av politiskt korrekta journalister, politiker, lobbyister och näringslivets höjdare har lämnat fastlandet i privatplan, segelbåtar överlastade färjor och flyg i skytteltrafik som förorenar och spär på algblomningen i Östersjön extra den här veckan.
För att inte tala om alla transporter av sprit och vin och delikatesser till alla gratisätarna. I fjol kollapsade reningsverket i Visby på grund av höga halter alkohol och lyxdrogen kokain. Flitigt använd av journalister, inom kultur- och kändiseliten eller personer inom finansbranschen. (inga syntetiska cannabinoider här inte)
Det går inte att slå på tv, radio eller öppna en tidning utan att rutan fylls av alla dessa utnötta, inställsamma ansikten som man sett till leda. I ett vimmel av bakfulla journalister som är ännu mer servila än vanligt mot höga politiker och andra makthavare.
Aldrig framgår symbiosen mellan journalister och höga politiker och övriga samhällstoppar så tydligt sedan de gaggat ihop sig vid groggarna frampå småtimmarna i Visbys källarvalv.
Klart att man blir lite förb-d när notan som vanligt går till oss skattebetalare som samtidigt förutsätts att vi utan protester ska nöja oss med gammal politisk, möglig skåpmat från de som är på god väg att förstöra vårt land.
Politiker som struntar i våra gamla och sjuka för att få sola sig i glansen av Fredrik Reinfeldts humanitära stormakt som nu ligger i spillror. Men om vårt lands ödesfråga, det växande antalet mer eller mindre laglösa förortsghetton kommer riksdagens Dö-partier knappast att tala om i Almedalen.

Rune Lanestrand


Jimmy Åkesson

02 juli 2015

var inte nådig när han i sitt Almedalstal gick till storms mot den misslyckade migrationspolitiken, IS och DÖ-partierna som bildat den odemokratiska Decemberöverenskommelsen.
Med ständigt ökande opinionssiffror och en majoritet av svenska folket som ogillar att oppositionen klavbundet sig i minst fyra år genom den olycksaliga DÖ kunde Åkesson gå ut så hårt. Ett läge som skapats av 7-kövern genom sitt försök att tysta ner kritiken mot den vanskötta migrationspolitiken.
Jag undrar hur partiledarna i 7- klövern känner sig när de generat står där med  shortsen nerdragna på smalbenen? Deras protester var tama och saknade geist. Kanske skäms de över Decemberkuppen? Eller kanske hade de försökt trösta sig över sd:s framgångar med att titta lite för djupt i champagneglasen kvällen innan. Eller var det hettan.
Det mest träffande kritiken mot sina partiledarkollegor var angreppet på major Jan Björklund som har gjort fp till ett enfrågeparti för medlemskap i Nato, Nato, Nato.

Rune Lanestrand


”Almedalen har fallit”

28 juni 2015
 Almedalsveckans drar för varje år till sig allt fler som vill synas i det översta skiktet av politiska och ekonomiska makthavare. Uppvaktade av en gräshoppssvärm av journalister från alla stora medier som gör samma analyser och ställer samma enfaldiga frågor som de upprepat till leda hemma i studion eller på redaktionen.

Journalisterna blåser upp det politiska Almedalsgycklet till nya oanade höjder som inte står i någon som helst proportion till vad som kommer ut av alla luftiga utspel.
Ja de tycks anse att veckan främst är till för dem. Uppsnofsade till tusen. Kanske byta namn till journalistveckan.

Aldrig framgår, den för demokratin, så förödande symbiosen mellan journalister och höjdarna, så flagrant som under Almedalsveckan. De är så avtrubbade i sin upphöjda position att de inte märker hur instängda de är i den inskränkta journalistiska kuvösen.

Och så får vi se alla standardkändisar dyka upp som ständigt leende kan hjälpa till att fylla all tid som media ödslar på detta jippo. Det tomma pratet måste hållas igång till varje pris. Blir det tyst en stund kanske fler börjar tänka på egen hand.

Grilloset ligger tät som Lützendimma över Visby. Skattefinansierad gratismat och drinkar bärs fram. Rusiga vd-ar, ministrar, riksdagsledamöter, partikassörer, generaldirektörer, landstings- och kommunalråd vinkar med sina betalkort som blixtrar i skenet från stearinljusen i stenvalven innanför Ringmuren.

Efter tillräckligt många gratisdrinkar har man glömt terror och elände från den åtråvärda globalism eliten själva har skapat. Glömd är Erik Lewins nyutkomna bok ”Almedalen har fallit.” En tänkt terrorattack mot Almedalsveckan. Vilket Gud förbjude. Det blinda SÄPO anser sig inte heller behöva höja säkerheten. Så varför oroa sig.

Rune Lanestrand


Gratisätarnas elitlag flockas i Almedalen

03 juli 2011

Nu kan vi skattebetalare känna stolthet över att få bjuda så många förnäma gäster på mat och dryck en hel vecka i Visby. Samtidigt som vi får ta del av alla de klokheter som media och politiska partier förser oss med.
Problemet för mig är att jag för den överväldigande majoriteten av detta resande politiska teatersällskap, med sina många mediåkra clovner, inte känner något som helst förtroende.
När jag i dag läste Jan Björklund på Brännpunkt anse att ”kärnkraften är klimatsmart” dök den obehagliga tanken upp; att den politiska, ekonomiska och mediala eliten har gett upp och bara lever i sus och dus utan minsta ansvar för framtiden. Hoppas jag har fel?
Klimatsmart skriver major Björklund medan plutonium från Fukushima hotar stora delar av Japan både till land och sjöss. Samtidigt som ett par atomanläggningar i USA nu drabbats av översvämning respektive eldsvåda. Väldigt tyst i gammelmidia om detta.
Tänker inte ödsla någon tid på tvångsmatningen från Almedalsveckan där vinbrässerade förnämiteter minglar, vinglar och köar framför tv-soffor, mikrofoner och tv-kameror upprepande samma gamla mögliga skåpmat som vi hört till leda.
Stoppar i stället munspelet i fickan och åker till Bingsjöstämman och träffar levande människor som inte är slavar under trista konventioner och som vågar uppträda naturligt.
Det blir en fin fortsättning på vår munspelstämma som traditionsenligt hålls här på Nyttorp den första lördagen i juli. Vädret var perfekt och spelhumöret på topp även sedan vi flyttat inomhus i källarstöva.
Rune Lanestrand


Den vämjeliga Almedalsveckan – kultur contra okultur

09 juli 2010

Kyrkbåtarna anländer

Hemkommen från Delsbostämman och en tur i vackra Hälsingland och Dalarna, utan dagliga nyheter, har jag sluppit den gamla mögliga skåpmaten som de politiska partierna plockar fram varje år i Almedalen. Och som de insmickrande politiska reportarna lanserar som stora politiska nyheter. Också varje år.
Det är så välgörande att i stället komma ut till bygdefolk som ideellt ordnar med spelmansstämmor, hemvändardagar, fester, roliga och intressanta arrangemang. Att på en forngård, som det oftast finns i varje socken, få gå in och smaka på tunnbröd direkt från hällen, käka en kolbulle eller en halstrad strömming och samtidigt bli guidad av entusiaster som vårdar vårt svenska kulturarv. Det är grejer det. Den folkliga kulturen lever om än tillbakaträngd. Inte minst i glesbygden.
Man är stolt över sin bygd och vågar visa det. Att se stolta barn och tonåringar i den vackra hembygdsdräkten tillsammans med de äldre fiolspelarna tåga in i Delsbo kyrka glömmer man aldrig. Eller att se Rättviks spelmanslag med unga och gamla lirare tåga in i kyrkan och ge en konsert med de finaste dalalåtarna.

Delsbostämman lockar många deltagare


Glömmer heller inte de hemtrevliga vandrarhemmen som ger en doft av nybakat bröd och det gamla stabila samhället. Kommer du efter kl 20 och värden har gått hem ligger nyckeln i en brevlåda och det är bara att ta in. Det är en självklarhet att städa och göra snyggt efter sig. Ingen uppsträckt hotelportier, bak en glittrande disk, som granskar ditt bagage och undrar hur fet plånboken är. Och behandlar dig därefter.
På vandrahemmen finns en välkomnande naturlig personlig ton. Ingen tillgjord vänlighet för att få dig spendera pengar. Hos STF:s vandrarhemsvärd i Rengsjö, Kristina Bratt, sov vi i stallet och serverades frukost, med ekologiska ägg från gården, i den ombyggda ladugården. Frukosten avnjöts sedan i den underbara trädgården. Panget kan verkligen rekommenderas. På Forngården finns ett rum med den berömde fotografen Hilding Mickelsson i Rengsjö. Han målade också.
Hemkommen slår jag på tv:n och det ska tydligen vara en slags sammanfattande debatt om Almedalsveckan. Så billigt, så ytligt. Hoprafsat de mest spektakulära trendsättarna. De som kan prata oavbrutet utan att beröra verkligheten och vår tids allvarliga problem. Kontrasten är slående. Det av de stora medierna bortgglömda positiva Sverige mot den negativa bild Mediatan matar oss med dag ut och dag in.
Debatten handlade främst om prostitution och formerna för gratissupandet på Gotlandsveckan.
Inte ens Janne Josefsson kunde få fram något vettigt ur debattörerna.
Almedalsveckan prisas av de som är där. För våra skattepengar roas, äts och sups det för miljoner. Medan vi som står för fiolerna ska falla i trans för dessa självupptagna, navelskådande orakel.
Media, den tredje statsmakten, slingrar sig som en förälskad kring bigotta politiska typer som Alexander Bard, Gudrun Schyman, Fredrik Federley och andra av tv:s idoler. Det är Bard som brukar uppträda i tv-soffor med bar överkropp, kortbyxor och hängslen mitt i vintern. Och varför Lotta Gröning som är sönderstressad av att tycka så där lagomt argt i alla tv-soffor.
Gudrun Schyman som de flesta kvinnor tar bestämt avstånd från. I varje fall om man ska gå efter valresultatet för Feministiskt Initiativ. Med sedelbrasan har hon bränt sin sista chans att komma över det hägrandet riksdagsmannaarvodet. Men hennes nuvarande riksdagspension är ju inte så illa den heller.
Det är Fredrik Federley, ledande inom Stureplanscentern. Han som skrämt bort fler, än Maud Olofsson själv, av centerns kärntrupper på landsbygden. Han klarar sig genom att beteckna all kritik mot hans vulgärliberalism som homofobi. När han nu även kunde tänka sig köpa sex skrämde han bort ännu fler hederliga centerpartister som inte längre känner igen sitt gamla parti. Som en gång värnade de små och landsbygden.
Almedalsveckan är utan konkurrens etablissemangets mest vämjeliga arrangemang.
Rune Lanestrand


%d bloggare gillar detta: