Stefan Löfven sålde JAS-plan på Nelson Mandelas begravning.

16 januari 2017

Stefan Löfven sålde JAS-plan på Nelson Mandelas begravning.

Både statsminister Stefan Löfvén och Saabs styrelseordförande Marcus Wallenberg finns med i den brasilianske riksåklagarens förundersökning om mutbetalningar i samband med Jas-affären 2013. Båda ska vid flera tillfällen ha samarbetat med den nu korruptionsdömde Mauro Marcondes.
Den 15 december 2013 begravdes Nelson Mandela i den lilla Sydafrikanska byn Qunu. Bland de 4000 inbjudna gästerna fanns bland andra Brasiliens dåvarande president, Dilma Rousseff, hennes företrädare Lula da Silva och Stefan Löfvén som vid den här tiden var ordförande för Socialdemokraterna.
Enligt Brasiliens riksåklagare ska dessa tre personer inte bara ha utbytt artighetsfraser under jordfästningen av den kände fred- och frihetskämpen, de ska också ha gjort upp Sveriges största exportaffär genom tiderna – försäljningen av 36 stycken Jas 39 Gripen.
Mötet på begravningen hade organiserats av den nu korruptionsdömde lobbyisten Mauro Marcondes. I sin förundersökning kan den brasilianske åklagaren visa upp en brevväxling mellan honom och Stefan Löfvén.
Stefan Löfvén, som vid den här tiden inte hade något formellt uppdrag att sälja Jas-plan, försökte via Mauro Marcondes få till ett möte med Lula da Silva. Enligt åklagaren var syftet att övertala Dilma Rousseff att välja svenska flygplan.
I förundersökningen finns bland annat ett brev på spanska, som har skrivits av socialdemokraternas dåvarande internationelle sekreterare Martin Sandgren till Lula. I brevet frågar Sandgren om det är möjligt för Lula att träffa Stefan Löfvén under Nelson Mandelas begravning.
Enligt åklagaren ska mötet ha ägt rum under begravningen den 15 december 2013. Nio dagar senare kom nyheten att Brasilien köper Jas och svenskt näringslivs största exportaffär var i hamn.
Åklagaren kan också visa att Saabs ordförande, Marcus Wallenberg, har haft samröre med Mauro Marcondes. I ett brev från september 2012 skriver Saab och Marcondes ett brev till Lula da Silva där de lovar omfattande motköp, investeringar och ett svenskt och brasilianskt utbildningsinstitut – om han får Dilma att välja Jas-plan.
Sensmoral: För Stefan Löfven var det viktigare att kränga krigsmateriel än att värdigt hedra en av världens främsta statsmän vars signum var fred- och frihet. Löfven vägrar attt kommentera åklagarens uppgifter.
Källa: Bl a Blank Spot Projekt

Rune Lanestrand


”Ring in den tusenåra fredens rike

30 december 2013

Så här på årets näst sista dag önskar jag att Nelson Mandelas arv om ickevåld får prägla också vårt land och svensk utrikespolitik.

Med förhoppning om att både vänster- och högerextremister, som ser våld på gator och torg som lösning på sociala problem, tar sitt förnuft till fånga,
önskar jag alla trogna bloggläsare ett riktigt

Gott Nytt År!


Nelson Mandela

06 december 2013

en av vår tids störste har lämnat jordelivet.
Efter att ha sett en film om Sharpvillemassakern, som fyllde mig med helig vrede, gick jag med i den grupp som startade Svenska Sydafrikakommittén. Och har sedan dess följt denna stora människa.
Massakern ägde rum 1960 när Panafrikanska Kongressen (PAC), demonstrerade mot den vita apartheidregimens nya passlagar, vilka man ansåg diskriminerade svarta sydafrikaner. Eftersom svarta avkrävdes pass, bar demonstranterna inga. Detta var ett brott och enligt planen skulle de arresteras.
Tusentals demonstrerade och när poliserna kände sig trängda öppnade de eld mot folkmassan med automatvapen, varpå 69 människor dödades, varav 10 barn och 8 kvinnor. 180 sårades, bland dem 31 kvinnor och 19 barn.
Sydafrikakommittén tog initiativ till bojkotten mot Sydafrika som säkert bidrog till apartheidregimens fall. Kommittén fick stöd från alla ungdomsförbund utom Moderata Ungdomsförbundet. Carl Bildt var en av högerungdomarna som inte tog avstånd från regimen i Sydafrika som backades upp av främst USA, Storbritannien och Israel som hade stora ekonomiska intressen i Sydafrika.
Mandela symboliserade godheten som övervinner hatet. Trots den vita skräckregimens ohyggliga förtryck och övergrepp på den svarta majoriteten, och trots att de vita tagit ifrån honom en tredjedel av hans liv som han satt i fängelse predikade han försoning med den vita minoriteten när han frisläpptes.
Hade Mandela i stället sagt att nu ska vi slå de vita gula och blå hade ett ohyggligt inbördeskrig brutit ut som troligen satt stora delar av den sydafrikanska kontinenten i lågor. Hatet låg som i Sydafrika och pyrde i alla de forna koloniländerna.
Jag har många gånger funderat över vilken betydelse det fick för Nelson Mandela och världen att han som barn gick i missionsskola? Jag tror att han i motsats till de vita koloniherrarna i Sydafrika tog till sig det kristna kärleksbudskapet som sedan vägledde honom hela hans liv.
Rune Lanestrand