har jag länge funderat över. Harriet Wallberg som avsatts som rektor för Karolinska Institutet, KI och som universitetskansler försvarar sig nu och går till angrepp på Sten Heckscher och hans utredning.
Wallberg bekräftar mina misstankar om att det är lika slappt och ärerörigt inom stora delar av den akademiska världen och att Macchiariniskandalen bara är toppen på ett isberg.
Wallberg lyfter nu lika aningslöst som oavsiktligt på den tystnadskultur som i decennier, ja sekler, ligger som en ogenomträngligt töcken över den slutna forskarvärlden
Att hon inte granskade Macchiarini innan han anställdes är inget fel anser Wallberg. – Det är så det går till när gästprofessorer tillsätts vid universiteten säger Wallberg. Heckschers gjorde likadant när han var ordförande för Stockholms universitet påstår hon.
Frågan är om det finns tillräckligt med rakryggade personer inom institutioner som KI, universitet och högskolor som vågar bryta med den fega och förödande tysthetskulturen för att får en ändring till stånd.
Eller om man, med hjälp av public service m fl politiskt korrekta medier, bara lyfter på KI-fliken och sedan lägger tillbaka den våta filten över den akademiska kuvösen där man gett nobelpriset till forskare som tagit fram lobotomi för att bota psykiskt sjuka och GMO-manipulerade kaniner med grön päls och självlysande ögon.
Inte mindre än 50 professorer ingår i KI:s nominerande Nobelförsamling.
Rune Lanestrand
Publicerat av Rune Lanestrand 
Rune Lanestrands blogg 