Fega, oansvariga och kortsiktiga industribönder vill ha GMO

27 augusti 2010

ATL:s enkät slutade med 133 nej till att odla GMO-grödor och 70 ja. Plus 42 som ”kanske” kunde tänka sig odla GMO – grödor i framtiden. Resultatet visar vilket stort motstånd det finns även är bland läsarna av Lantbrukets Affärstidning (ATL) som under alla år skrivit positivt om GMO i jordbruket.
Skulle man fråga landets småbrukare skulle det bli ett hundraprocentigt nej. Jag har under min tid som tidigare redaktör för Småbrukaren inte träffat på en enda småbrukare som vill odla GMO-grödor. De avskyr denna snuskiga hantering och skändande av skapelsen.
Praktiskt taget alla som i ATL:s enkät sagt ja till GMO är anonyma medan ganska många som inte vill odla med genmanipulerade gener står fram med sitt namn. Det stärker nej-sidan.
Ibland undrar jag om det verkligen är bönder som skriver anonymt och positivt om GMO. Kanske är det köpta ”Monsantoforskare” och direktörer inom LRF och bondekooperationen?
Känner de GMO-frälsta bönderna, trots allt inom sig själva, att de säljer ut sig för en judaspeng till Monsanto och & Co. Eller är de bara fega? Och i så fall varför?
Det slår mig allt oftare att de hänsynslösa, okänsliga industribönderna med sin vulgära och historielösa inställning till jordbrukarens roll som förvaltare av jorden, nästan alltid skriver anonymt i ATL och LAND.
Skäms de trots allt för sin kortsiktiga och inskränkta syn på moder jord och naturen. Kanske vaknar de trots den tuffa ytan, i vargtimmen, och frågar sig i ett ögonblick av klarhet, om de i likhet med sina förfäder kommer att överlämna en ännu bättre jord till sina efterkommande?
Rune Lanestrand