Globaliseringen en fasa för världens småbönder

28 januari 2010

Utrikeskorrespondenterna i gårdagens SVT2 tog förtjänstfullt upp ett sällan behandlat ämne i medierna. Nämligen baksidan av den av politiker och näringsliv så omhuldade globaliseringen.
Här visades globaliseringens rätta ansikte. Hur de stora trusterna och även enskilda länder som Kina och rika oljestater köper upp jordarna av fattiga småbönder. Hur urbefolkningen trängs undan i Amazonas för att länder som bl a Sverige och Danmark ska få billig GMO-soja som spär på fläsköverkottet inom EU.
Om Sveriges del i denna nya form av imperialism kan man läsa i Gunnar Lindstedts utmärkta bok Svart Jord. Där skildrar han bl a hur även Kinnevik inom Stenbecksimperiet köper upp den bördigaste jorden i Ukraina. Den svarta jorden kallad.
För en spottstyver köper Kinnevik ut de forna kolchosarbetarna som inte ens har råd att bruka den jord de fick äganderätt till efter kommunismens fall.
Lindstedt menar att Putin i stället skulle hjälpt Rysslands hårt prövade landsbygdsbefolkning och satsat på miljövänliga, uthålliga småbruk. Då skulle Rysslands snabbt kunnat bli självförsörjande.
I stället vill Putin ha in utländskt kapital genom att sälja ut jorden till globalföretag som satsar på export och extremt energikrävande , storskaligt industrijordbruk. Ofta med GMO, genmanipulerade grödor. Ett ”högeffektivt” industrijordbruk gör av med upp till 10 gånger mer energi än det producerar.
Företag som Kinnevik bedriver hänsynslös rovdrift med stora mängder växtgift och kemikalier utan att ta något som helst ansvar för de människor som bor på landsbygden. De proletariseras ytterligare och tvingas in till städernas slumförorter och arbetslöshet utan att ens kunna odla sina egna grönsaker.
Rune Lanestrand