Välkommen till Vänersborg, Janne Josefsson

01 maj 2010

Jag känner mig trygg med rutinerna” säger kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén i Göteborg. Det är lite överraskande med tanke på det omfattande fiffel som Uppdrag granskning drog fram i ljuset. Belåtenheten över hur det fungerar inom förvaltningen i rikets andra stad kom lite väl snabbt för att vara helt övertygande.
Min erfarenhet som tidigare folkvald i Vänersborgs kommun och i Västra Götalandsregionen säger mig att de oegentligheter som höga tjänstemän begått i Göteborg förekommer i många kommuner och landsting.
Att högsta politiska ledningen försöker verka överraskade är ofta ett spel för gallerierna. Oegentligheter inom de offentliga förvaltningarna kommer som regel snabbt fram till den högsta politiska ledningen. Det varningsbrev som bl a sänts till revisorerna borde man gått vidare till toppen med.
Mitt tips är att även Göteborgs starke man Göran Johansson och hans efterträdare Anneli Hulthén kommer att höras om sitt politiska ansvar innan den omfattande mutskandalen har nått vägs ände.
Mina möten med Johansson, i Västra Götalands-regionen, gav mig en oförklarlig känsla av obehag som sitter kvar. Hulthén har jag aldrig träffat.
Det finns också gott om rapportörer i synnerhet inom en kommun som Göteborg där så många tjänstemän har rätt partibok. Så är det för övrigt i de flesta s-kommuner där partiet suttit länge vid makten. De borgerliga anställer också sina egna men sitter sällan lika länge vid makten. Och får ofta dras med tjänstemän som tidigare är s-rekryterade.
Så var det i Vänersborg kommun när jag kom in i kommunstyrelsens presidium. De egenmäktiga politiskt rekryterade tjänstemännen saboterade den nya borgerliga majoriteten så gott de kunde. Det var ett mycket fult spel som försiggick bakom kulisserna. I det här fallet i samklang med några av ttela:s, s-reportrar.
Utan ”partigängare” som bl a kommundirektören Guy Mahlviker, kommunsekreterare Maud Rudqvist och den politiskt korrekte informationschefen Thomas Fridén (tidigare reporter på ttela) hade socialdemokraterna aldrig fått igenom det vansinniga beslutet att bygga Arena Vänersborg.
Fridén har i sitt devota fjäskande för den lika maktberusade som omdömeslösa S-C – majoriteten, med näringslivschefen och före detta kommunalrådet S Anders Larsson i täten, slagit rekord i vilseledande information både till media och allmänhet.
ttela:s chefredaktör Allan Johansson som helt okritiskt backade upp arenan på sin andefattiga lördagsspalt har dessbättre fått silkessnöret nu. Vet inte om det har blivit bättre för vi har sagt upp prenumerationen.
Invånarna i Vänersborgs kommun är, i motsats till kommunledningen i Göteborg, inte trygga med rutinerna. Ja egentligen finns det väl inga rutiner utan arbetarkommunens mångåriga ordförande som också är ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, Marie Dahlin, låter mer politiskt förvirrad för var dag som går.
I går kunde Dahlin inte ens förklara för Radio Väst varför Vänersborgs kommun har inställt betalningen till företag som utfört arbeten på Arena Vänersborg, lyssna här
Välkommen till Vänersborg, Janne Josefsson.
Rune Lanestrand


Rapport, Aktuellt och Nyheterna i TV4 tycks ha gemensam redaktion

29 april 2010

Österrike beslutade i går att förbjuda odling av den genmanipulerade potatisen Amflora och går därmed emot EU-kommissionen som godkänt den för odling i hela EU. Flera andra länder överväger ett förbud efter att både bönder och konsumenter demonstrerat mot GMO-grödor och livsmedel. Inget om detta i våra stora svenska medierna.
Jag funderar ofta på varför de inte skildrar en sådan stor händelse som att ett medlemsland trotsar EU-kommissionen och förbjuder odlingen av Amflora. På samma sätt är det med det omfattande motstånd som finns mot den farliga kärnkraften runt om i världen.
I helgen demonstrerade drygt 50 000 mot Vattenfalls kärnkraftverk i Tyskland. Demonstranterna bildade hand i hand en 12 mil lång kedja mellan Vattenfalls dåligt underhållna och nödstoppade kärnkraftverk i Brunnsbüttel och Krummel. En av de största anti-atommarscherna i Europa förbigicks, med något undantag, med tystnad i svensk radio och tv. Några tidningar tog pliktskyldigt in ett kort, oengagerat TT-referat.
Att 15 000 personer i en demonstration i Luxemburg kräver ett moratorium för GMO i EU eller att den danska miljöministern vill införa ett nationellt förbud mot GMO-potatis väljer de stora medierna att inte informera svenska folket om. Däremot matas vi morgon, middag, kväll med helt meningslösa spekulationer om den politiskt förvirrade situationen i Thailand.
Mig förefaller det som om de stora medierna styrs väldigt politiskt. För kommer det en ny opinionsundersökning som visar på den minsta lilla ökning för mer kärnkraft, GMO, Euron eller annan fråga som de stora partierna är överens om trummar redaktionerna på. Det förefaller då som om tv och radio och de stora tidningarna tävlar om att behaga överheten
De politiska reportrarna verkar vara mest politiskt lojala med så där lagom kritisk granskning som bara förvillar väljarna.
Man måste fråga sig var den kritiska granskningen av makthavarna tagit vägen. Är målet för dagens journalistutbildning att få fram strömlinjeformade ”produkter”. Det kan man verkligen fråga sig. Är det så att inställsamhet är den enda vägen till karriär i mediavärlden. Eller är det en klassfråga där allt fler av de färska journalisterna, särskilt i tv, tycks komma från samma skikt som de besuttna makthavarna inom politik och storföretag. Av efternamn att döma är det onekligen så att en del ärver in sig i bl a Radio och tv-huset. En närmare granskning vore ytterst intressant.
Visst finns det undantag men nyhetsrapporteringen är oerhört likriktad och förytligad. Det finns verkligen bra journalister men de tycks bli allt färre. Precis som rakryggade och självständiga politiker är en bristvara. De kritiskt tänkande inom politik och media gallras tydligen bort av en ”osynlig hand”.
Ofta får jag intryck av att Rapport, Aktuellt och Nyheterna på TV4 har en och samma redaktion. Demokrati bygger på informerade medborgare. En berättigad fråga är om mainstream-medierna fyller den uppgiften på ett bra sätt? Jag tycker inte det.
Rune Lanestrand


Carl Bildt med sina smutsiga och giriga oljefingrar i Lundin Petroleum och i rysk energi bör granskas

04 februari 2010

Uppgifter om att Sovjet dumpat radioaktivt avfall i Östersjön kunde hållas hemligt tack vare överhetens urgamla tradition att hålla det verkligt viktiga hemligt för folket. Det lyckades ända tills Jan Josefsson och Uppdrag granskning fick tipset och tog tag i denna dubbla skandal
För lika stor skandal som det är att Sovjet dumpat avfall i Östersjön lika stor skandal är det att regeringen med dåvarande utrikesminister Anna Lind och statsminister Göran Persson tystade ned denna ytterst miljöfarliga dumpning.
Vad visste Jan Eliasson som tillsammans med en drös höga UD – och regeringstjänstemän helt plötsligt drabbats av total minnesförlust.
Carl Bildt med sina smutsiga och giriga oljefingrar i Lundin Petroleum (tid. Lundin Oil) och i rysk energi bör också granskas ingående. Till att börja med i konstitutionsutskottet.

Läs mer i Kerstin Lundells bok Affärer i blod och olja

Till bilden hör att Bildt var nära vän med chefen för den s k Inhämtningen, den hemliga avdelningen HSI vid Säpo, Bertil Lundin som informerade regeringen.
Troligen är det radioaktivt avfall och kemiska vapen som dumpats och måste bärgas då Östersjön redan är det mest radioaktiva havet i hela världen.
Efter mer än 20 års krigsplacering i Beredskapsnämnden för Psykologiskt Försvar är jag inte särskilt förvånad över hemlighetsmakeriet. Det är så mycket som det högsta skiktet i samhället inte anser att det svenska folket tål att höra.
Inte ens riksdagen, inte ens hela regeringen blir alltid informerad av den osynliga svarta makten bakom kulisserna, på högsta nivå. Där ordnar och mer eller mindre hemliga sunkiga sällskap som Frimurarna spelar en icke obetydlig roll.
Detta osunda politiska hemlighetsmakeri, för att rädda vissa högdjur, är en lika sjuk som viktig ingrediens i den svenska modellen som krackelerar allt mer i takt med att överhetens fiffel kommer i dagen.
Rune Lanestrand
Gå gärna in och lyssna på min kampanjvisa för en annan av mina politiska ”favoriter” folkpartisten Marit Paulsen, på http://www.youtube.com/watch?v=Ashck_1JiGA


Globaliseringen en fasa för världens småbönder

28 januari 2010

Utrikeskorrespondenterna i gårdagens SVT2 tog förtjänstfullt upp ett sällan behandlat ämne i medierna. Nämligen baksidan av den av politiker och näringsliv så omhuldade globaliseringen.
Här visades globaliseringens rätta ansikte. Hur de stora trusterna och även enskilda länder som Kina och rika oljestater köper upp jordarna av fattiga småbönder. Hur urbefolkningen trängs undan i Amazonas för att länder som bl a Sverige och Danmark ska få billig GMO-soja som spär på fläsköverkottet inom EU.
Om Sveriges del i denna nya form av imperialism kan man läsa i Gunnar Lindstedts utmärkta bok Svart Jord. Där skildrar han bl a hur även Kinnevik inom Stenbecksimperiet köper upp den bördigaste jorden i Ukraina. Den svarta jorden kallad.
För en spottstyver köper Kinnevik ut de forna kolchosarbetarna som inte ens har råd att bruka den jord de fick äganderätt till efter kommunismens fall.
Lindstedt menar att Putin i stället skulle hjälpt Rysslands hårt prövade landsbygdsbefolkning och satsat på miljövänliga, uthålliga småbruk. Då skulle Rysslands snabbt kunnat bli självförsörjande.
I stället vill Putin ha in utländskt kapital genom att sälja ut jorden till globalföretag som satsar på export och extremt energikrävande , storskaligt industrijordbruk. Ofta med GMO, genmanipulerade grödor. Ett ”högeffektivt” industrijordbruk gör av med upp till 10 gånger mer energi än det producerar.
Företag som Kinnevik bedriver hänsynslös rovdrift med stora mängder växtgift och kemikalier utan att ta något som helst ansvar för de människor som bor på landsbygden. De proletariseras ytterligare och tvingas in till städernas slumförorter och arbetslöshet utan att ens kunna odla sina egna grönsaker.
Rune Lanestrand