sänder skräckvågor över hela Europa på samma sätt som vid större tidigare terrorattentat i Paris och Belgien.
När är det vår tur har tyskarna undrat skriver tyska medier. Och den frågan har även vi anledning att ställa oss efter den av Reinfeldt påbjudna ”öppna dörrens politik” som även inspirerade Angela Merkel att begå samma ödesdigra misstag.
Sverige och Tyskland är de två länder varifrån flest militianta islamister åkt till IS för att kriga. Också de två länder som i dag hyser flest återkommande IS-krigare. Exakta antalet är svårbedömt men har sagts ligga på 150 i Sverige och 750 i Tyskland.
Tyvärr har Sveriges regeringar ökat terrorhotet mot vårt land genom de senare årens ansvarslösa utrikespolitik med närmande till USA, NATO och i något slags storhetsvansinne dessutom blandat sig i krigen i mellan stridande fanatiska grupperingar i Mellanöstern.
När terrorexperter som Magnus Ranstorp inte är orolig därför att SÅPO inte har uppgraderat terrorhotet så är det politiskt präglat för att lugna folk. Men sanningen är den att ingen säkerhetstjänst i världen kan förutse eller förhindra kommande terrorattentat. Allra minst SÄPO som inte precis är känt för några heroiska insatser. Hårt politiskt styrd från kanslihuset.
Under mina drygt 20 som krigsplacerad i Beredskapsnämnden för Psykologiskt försvar lärde jag mig hur viktig vår alliansfria politik var. Omsatt till dagens situation innebär det att det enda skyddet mot terrorattentat både på kort och lång sikt är att Sverige lämnar den nuvarande krigsinblandningen och återgår till vår traditionella säkerhets- och utrikespolitik som byggde på humanitära hjälpinsatser, diplomati och medling i internationella konflikter.
Även om det ger mindre klirr i kassan för vår egen krigsindustri så bidrar den till en fredligare värld. Och vad kan vara viktigare i dagens oroliga värld
Rune Lanestrand