Natten mellan den 22 och 23 juni rann 700 liter bekämpningsmedel ut i en salladsodling i Skåne. Är det möjligt,kan man spruta växtgifter också på sallad som går direkt från jord till bord?
Jodå det visar sig vara ett insektsgift som får sprutas ända fram tills en vecka före salladen skördas och spisas. Det är inget ofarligt gift som används. Preparatet heter Fastac50 och är av Kemi (Kemikalieinspektionen) klassad i den näst högsta graden av giftighet.
Enligt inspektionen dödar Fastac50 humlor, bin och fjärilar, förgiftar fisk och är allmänt miljöfarligt.
Larmet gick. Räddningstjänsten i Vellinge kommun fick rycka ut med gasmask och full katastrofutrustning för att försöka stoppa läckaget, suga upp och sanera efter olyckan. Hela tunnan med gift rymde 3200 liter. Enligt räddningschefen fick man också gräva upp och ta bort jord vid saneringen.
Detta gift sprutas på den sallad som vis ska äta bara efter en veckas karens. Skrämmande kort karens då den för spannmål där den också används har en karenstid på 42 dagar.
P g a läckan fick vi reda på att i stora salladsodlingar i industriformat som i Vellinge sprutas det med så hälsovådliga preparat. Företaget som var så vårdslöst i Vellinge heter Bjud-Grönsaker. Men insektsgiftet Fastac50 används med stor säkerhet av alla företag som bedriver industriell odling av sallad och även andra grönsaker.
Fastac50 rekommenderas och är godkänd av Kemi i kepalök, purjolök, rödkål, vitkål, savoykål, spetskål, blomkål och broccoli. Så vegetarianer se upp nästa gång ni handlar. Se till att köpa ekologiskt odlade grönsaker.
Rune Lanestrand
Sallad duschas med växtgift
27 juli 2014Ekologiskt jordbruk kan rädda bina – biodlarna bidrar till bidöden
18 juli 2013Biodlarna vädjar återigen om hjälp. Problemet är att lösningen är kortsiktig. Man vill främst ha ersättning för en förlorad inkomst på cirka 225 miljoner vilket inte löser problemet. Det årliga värdet av binas pollinering beräknas till 70-80 miljarder i Sverige.
Det är alltså fråga om en ren katastrofsituation om inte bidöden hejdas. Det grundläggande hotet är främst gifterna i jordbruket och utan en radikal omläggning av jordbrukspolitiken kommer bidöden att fortsätta.
Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) kräver i ett uttalande från Almedalen ” en uppdatering av förordningen för bisjukdomar för att lättare få ersättning för döda samhällen och en bättre samordning mellan myndigheten samt en helhetssyn och en samlad aktionsplan för att hjälpa bina. I vintras dog en fjärdedel av landets bisamhällen.”
Tyvärr går SBR kring gíft- och kemijordbruket som katten kring het gröt. Man har också varit trög när det gäller att se sambandet mellan bidöd och GMO-grödor med inbyggt gift som dödar, insekter, humlor, bin och fjärilar. Ett enormt problem i USA där sådana GMO-grödor är vanliga.
SBR är organiserat under LRF-paraplyet och undviker att stöta sig med storebror som hand i hand med staten slår vakt om den nuvarande storskaliga djurhållningen och kemijordbruket. Och som har ett ungdomsförbund, LRF-Ungdom, som vill ha fri import av GMO-foder.
Vad som sällan eller aldrig nämns är att biodlarna också själva är en del av problemet. Det är nämligen så att det moderna, avancerade avelsarbetet som försämrat många av våra gamla lantraser också drabbat bina.
För en bred allmänhet och även de flesta politiker torde det vara fullkomligt okänt att SBR propagerat och gått i spetsen för ett avelsarbete som minskat mångfalden, gjort bina svagare och mindre motståndskraftiga mot sjukdomar.
SBR har i propagandafilmer påskyndat stordriften och ett ohållbart avelsarbete som ensidigt går ut på att öka avkastningen. Precis som inom all annan djurhållning. Binas frihet med naturlig befruktning och urval är till stor del bortavlat. I dag ägnar man sig åt drottningodling, konstlad parning och t o m inseminering.
Gift-och kemijordbruket har nått vägs ände. Dagens miljardstöd till jordbruket måste helt läggas om och uteslutande kanaliseras till ekologiskt jordbruk. Samtidigt som biodlingen måste, innan det är för sent, läggas om i ekologisk riktning. Endast på så sätt kan vi rädda våra oumbärliga bin.
Rune Lanestrand
svd
New Yorks citybor börjar odla på taken
12 maj 2012T om m de urbaniserade New York City-borna har börjat odla sina grönsaker. På tak och på kolonilotter mellan skyskraporna frodas växtligheten medan bina tycks trivas med blommorna i stadens många parker där det inte sprutas växtgift som på de industrialiserade jättefarmerna.
Men visst hade det varit enklare om man inte hade trängt ihop så många människor i stora städer utan de kunnat levat närmare jorden och haft kvar sina småbruk och jordlotter i stället för att staten ekonomiskt, precis som i Sverige, avfolkat landsbygden, gynnat djurfabriker, stordrift och sammanslagning av jordbruk till allt större enheter.
Ska ekorevolutionen börja i världens storstäder? För på landsbygden finns inte mycket folk kvar. Man kan bara hoppas på en återbefolkad landsbygd som i dag är ödslig utan djur med undantag för ridhästar. Några bönder sliter som djur lurade av både kemiindustrin, LRF, staten och lantbrukskooperationen till att satsa på den på sikt ohållbara och energikrävande stordriften.
De sliter som djur för att få det att gå ihop och är inte särskilt lyckliga när de med sina stora åbäken till traktorer flänger runt mellan arrendegårdarna i socknen för att få ihop till räntorna. Klicka här för att se ett inslag i svt från New York.
Rune Lanestrand